Alla kvinnor som är oplanerat gravida vill inte göra abort. Finns det över huvud taget någon mottagning som berättar för dem om alternativet att kunna föda sitt barn och sedan adoptera bort det till en familj som de själv får vara med och välja? Tror inte Hägg och Sangregorio att kvinnor är kapabla att själva fatta beslut om de får valmöjligheter eller delar de Henry Fords syn: ”Välj vilken färg du vill så länge du väljer svart”

Det görs ofattbara 40 000 aborter varje år i Sverige. Efter årtionden av en – tyvärr – misslyckad sexualpolitik fortsätter aborterna att ligga på en oacceptabelt hög nivå. Trots utredningars många förslag har eventuella förändringar av det abortförebyggande arbete antingen inte utförts eller inte lyckats. Kvinnor som kommer till mödravården verkar fortfarande ofta som första fråga få höra om de ”vill behålla det” eller, om de är unga; ”Vill du göra abort?”; knappast ett neutralt sätt att bemöta en kvinna som precis fått det omtumlande beskedet att hon väntar barn. ”Vad kan vi hjälpa till med”, skulle vara en bättre första fråga.

Sedan har vi alternativen – vilken hjälp är Sverige berett att ge oplanerat gravid kvinna?

Många graviditeter är inte planerade. En undersökning av norska Folkehelseinstitutet, visade att var fjärde barn som föddes var oplanerat – tror vi att alla dessa tiotusentals barn inte har blivit älskade? För att fler oplanerade graviditeter ska leda till välkomnade och älskade barn, behöver samhället erbjuda fungerande hjälp och stöd. Norska Amathea är ett utmärkt exempel på detta. Självklart ska det erbjudas ekonomisk hjälp men också social – hjälp med skolgång, studier och annat.

Ändå får många kvinnor i Sverige inte reda på denna hjälp. Alla kvinnor som är oplanerat gravida vill inte göra abort. När kvinnorna med bra ekonomiska förutsättningar kan välja att föda sitt barn, så ges den möjligheten inte till dem som saknar inkomst före graviditeten. Varför ska Sverige fortsätta att diskriminera just de ekonomiskt mest utsatta kvinnorna? Vi behöver se på Norges, mycket mer utbyggda, stödsystem för oplanerat gravida för att säkerställa att inte ekonomisk utsatthet tvingar kvinnor att välja abort.

Ändå räcker det inte att Sverige tar efter Norges modell för ekonomiskt stöd till gravida.

En del kvinnor som av olika skäl inte ser att de kan ge sitt barn det liv de skulle vilja, vill, antingen av religiösa eller andra skäl, inte genomgå abort. Vilka alternativ har dessa kvinnor i Sverige idag? Finns det över huvud taget någon mottagning som berättar om alternativet att kunna föda sitt barn och sedan adoptera bort det till en familj som de själv får vara med och välja?

Stödet i Sverige för internationell adoption är glädjande nog stort. ”Adoption – the loving option” är en självklar möjlighet i många länder och det förtjänar att sägas att de barn som adopteras av svenska adoptivföräldrar, mycket väl skulle kunnat ha aborterats, om det inte vore för att deras mammor valt att istället föda sin lilla pojke eller flicka. De länder varifrån de flesta barnen adopteras, har stor tillgång till abort – ändå finns de tydligen kvinnor som hellre vill låta sitt barn födas för att istället få växa upp hos barnlöst par som inget annat önskat än att få bli föräldrar.

Hägg och Sangregorio vill tydligen inte medverka till att kvinnor får ytterligare alternativ  till abort. Tror de inte att kvinnor är kapabla att själva fatta beslut om de får valmöjligheter eller delar de Henry Fords syn: ”Välj vilken färg du vill så länge du väljer svart”?

http://svtdebatt.se/2011/06/gunilla-gomer-kd-svenska-kvinnor-maste-fa-veta-att-det-finns-alternativ-till-abort/